Vi som bygger Åland.

Idag hade vi kommande lagtingsledamöter samlats för en av flera genomgångar av lagtingets funktioner, regler och rutiner. Det känns spännande, lite nervöst och alldeles fantastiskt på samma gång. Vilket enormt förtroende.

När Felix från Ålands Radio frågade några av oss nyblivna ledamöter om hur vi ser på de kommande  4 åren så svarade alla samstämmigt. Det känns som en lång tid men ändå som en väldigt kort tid så det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.

Tillsammans bygger vi Åland.

Jag tänkte en stund på min farfar när jag satt där i plenisalen och väntade på min tur att få hjälp med datorinstallationen. Farfar som var timmerman var med och byggde självstyrelsegården. Undrar om han någonsin tänkte att hans barnbarn skulle fortsätta bygga Åland inifrån 40 år senare?

 

Ett, två, tre

Genom dörrspringan in till hallen syntes ett svagt ljus av nattlampan från sovrummet. Det var alldeles tyst, förutom hundens snarkningar.

Här sitter jag  ensam i köket med en konstig molande känsla i magen, klockan är långt över midnatt men jag kan inte sova. En stark känsla, en blandning av glädje och tacksamhet men samtidigt besvikelse och sorg håller mig vaken med sitt stadiga grepp.

Jag är så tacksam och glad över det stora förtroendet jag fått. 104 personer tror på mina förmågor och vill att jag ska vara med och styra Åland och Mariehamn i en riktning de kommande fyra åren.

Tack, från djupet av mitt hjärta. Tack. Det är tack vare er jag kan fortsätta jobba med det jag brinner för. Inget arbetsbetyg är mer värt än ert.

Jag brinner och brinner. Alla behöver någonstans där de känner att de hör hemma och gör skillnad.  Jag är där nu, tack vare er. I maggropen brinner kämparglöden och jag känner  kraft, styrka och mod inför den kommande tiden. Jag älskar nya utmaningar, det skall bli så roligt!

Samtidigt sörjer jag, vi skulle ha varit flera som kämpade tillsammans, någon fattas. Att komma in när andra åker ut gör ont. Vi skulle varit flera som satt uppe den natten och hade en känsla av tacksamhet, glädje och lite pirrig mage.

Ett, två, tre. Tre mandat fick vi. Camilla, Nina och jag.

Tre kvinnor av nio. Trettio stolar totalt. Vi måste prata om det här.

Vi måste prata om det när vi ses du och jag, vi måste prata om det hemma vid middagsborden med våra familjer.

Vi måste prata om det på kafferasten på jobbet,  vi måste prata om det i butiken, vi måste prata när vi träffar grannen vid postlådan.

Vi måste prata med vännerna i skolan,  vi måste prata med dem vi möter på gården när vi hämtar våra barn från dagis, vi måste prata om det  i väntrummet på hälsocentralen när vi sitter bredvid en bekant.

Vi pratar om det i bussen, och på gymmet. Vi måste prata om det med jaktlaget och  med vännerna i garaget. Vi pratar om det i bastun . Vi måste prata om det under kvällspromenaden när vi träffar någon annan med hund och vanligtvis bara pratar väder.

Då kanske det ser annorlunda ut om fyra år. För att vårt kommande lagting har 9 stolar vigda för kvinnor av  totalt 30 är faktiskt inget att vara stolta över.

 

Vi bryter tystnaden

Oktober är månaden då man uppmärksammar våld i nära relationer. Det har varit väldigt lite fokus på det på Åland i valrörelsen och de som velat lyfta problematiken har blivit påhoppade med diverse främlingsfientliga föreställningar.

Det är väldigt synd. Men jag tänker inte låta mig  tystas, varken igår, idag eller imorgon heller.

Här kommer en insändare jag skrev ihop idag, kanske hinner den med, kanske inte. Det viktigaste är att kampen fortgår varenda dag. Året om, januari till december. Inte bara inför val.

Man får bara använda sig av 1000 tecken inklusive blanksteg så det blir att skrapa på ytan.

Man vill gärna fokusera på det fysiska våldet eftersom det verkar lättast att identifiera, en vanlig myt om våld i nära relationer är att det syns som en blåtira runt ögat.  Det är lättare att skylla stressyndrom, utmattning, autoimmun sjukdom och värk på något annat. Barn som upplever våld i nära relationer uppvisar symptomer som påminner om NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) men bottnar i post traumatiskt stressyndrom (PTSD). Hjälp de utsatta och de runt omkring genom att synliggöra, prata, identifiera det och tar ansvar.  “Det blir bra med en separation”. Nej, våldet fortgår en längre tid men har bytt skepnad till hot, ekonomisk misshandel, trakasserier och ofta en lång och smutsig vårdnadstvist. Jag vill med denna insändare uppmärksamma omfattningen av kvinnor och barn som utsätts för synligt och osynligt våld och inte minst eftervåldet. Alla ska ha rätt att leva i frihet från våld och förtryck, oavsett biologiska band! 

Jessy Eckerman (S)

(S)taden som arbetsgivare

(S)TADEN SOM ARBETSGIVARE

Del 2 i en serie insändare tillsammans med partikamrater

Som förtroendevalda har vi ett ansvar för hur personalresurserna tas tillvara och mår i skattefinansierad verksamhet.
Vi vill jobba för att Mariehamns stad blir Ålands bästa arbetsgivare.
För att nå detta vill vi jobba för en stark medarbetardemokrati, där man tillåter personalen göra sina röster hörda.
Den bästa kvalitetskontrollen för någon i maktposition är att vara lyhörd för observationer, synpunkter och ideer från dem som jobbar. Vi vill att personalen genom utsedda representanter ska få möjlighet att direkt utbyta tankar ideer och synpunkter med förtroendevalda, utan rädsla för repressalier eller att bli tystade.
Vi vill att Mariehamns stad ska ha en personalpolitik som främjar arbetshälsa, som ger arbetarna möjlighet till kompetensutveckling och delaktighet samt ge alla medarbetare möjlighet till rutinmässig friskvård såsom träning på betald arbetstid.
Det är på arbetsplatsen förutsättningarna för en fritid utan stress och måsten skapas.

Jessy Eckerman, 592, 15+ års arbete med barn och ungdomar
Santha Söderback, 609, 30 år i vård och omsorg
Henrik Löken Löthman ,601, , 19 års erfarenhet av NPF
Lene-May Lindvall,600, 30 år i vård och omsorg
Wilhelm Mattsson,602, 15 år i specialomsorgen

GruppbildS

(S) som i Socialpolitik

Nu har vi slagit våra huvuden ihop. Man är starkare tillsammans om alla jobbar åt samma håll

. Här är del 1 av en rad insändare:

Tänker du dig att du ska bli äldre?
Har du nära som är äldre?
Vi har äldre anhöriga och hoppas själva få bli äldre. Äldreomsorg ska vara mer än förvaring. Äldre ska ha möjlighet att leva ett innehållsrikt liv. Kvalitet inom äldreomsorgen ska betyda mer glädje än att få sylt på gröten.

Känner du någon med funktionsvariationer, eller någon som blivit sjuk och tappat funktioner?
Kan du föreställa dig att det kan hända dig?
Det gör vi. Om man råkar ut för olycka eller sjukdom eller har funktionsvariationer ska man få stöd anpassat efter de behov man har så att man kan leva ett så självständigt liv som möjligt.
Ingen ska behöva starta processer och besvära sig genom domstolar för att få sin lagliga rätt.

Jobbar du?
Det gör vi. Vi tycker det är viktigt att arbetsvillkoren ger förutsättningar att jobba heltid hela arbetslivet med kropp, själ och hälsa i behåll! Livet ska ha utrymme för mer än enbart arbete.

Känner du någon som lider av psykisk ohälsa? Vill du att de ska få rätt stöd?
Det gör vi och det vill vi. Det är viktigt med socialpsykiatriskt stöd och tjänster i samhället som hjälper människor med svårigheter till ett självständigt liv. Boendestöd, stöd som ger möjlighet till sysselsättning, jobb och gemenskap.

Vi förebygger hellre än släcker bränder.
Vi tycker att förebyggande arbete är en hållbar investering i människor

Kostar socialpolitik?
Klart det kostar! Kan man prissätta nyttan av förebyggande arbete, för individ, familj och nätverk Ja det kan man. Vi behöver tänka socioekonomiskt och se det som en investering i människor. En inbesparing på längre sikt än ett budgetår eller en mandatperiod.

Med samlad, mångprofessionell kunskap och erfarenhet vill vi förbättra socialpolitiken i Mariehamn och på Åland.
Vi hörs snart igen!

Jessy Eckerman, 592, med 15+ års arbete med barn och ungdomar
Santha Söderback, 609, med 30 år i vård och omsorg
Henrik Löken Löthman 601, med 19 års erfarenhet av NPF
Lene-May Lindvall, 600, med 30 år i vård och omsorg
Wilhelm Mattsson, 602 med 15 år i specialomsorgenGruppbildS

Jag <3 Mariehamn

 Jag ❤ Mariehamn
-fickparkerna i Mariehamn görs om till unika små rekreationsområden
-grönska, gatukonst och kultur är en naturlig del av stadsbilden
-spontana mötesplatser och trivsamma uterum
-tillgänglighet och jämlikhet i det offentliga rummet
-sortering i stadsmiljö, i smarta solcellsdrivna kärl
-integrerade lekmöjligheter i gatukonst
-möjligheterna esplanad
-lyft stadskärnan med färger och former från åländska designers
-systematiskt jobba bort otrygga platser
-klimatsmarta lösningar inom infrastrukturen
-återbruka och återvinna så mycket som möjligt inom offentlig förvaltning
-ett forum för centrumutveckling är ett krav!
-särskilt fokus på att skapa goda förutsättningar för samarbete inom kommunen och grannkommunerna
-blandat boende i city
-den nuvarande politiken som går ut på att föra fram och prioritera endast enskilda intressen måste upphöra.
Numera är insändare begränsade till 1000 tecken, hör gärna av dig om du vill diskutera mera.
Jag ❤ Mariehamn, Jessy Eckerman (S) 592 Lagting 120

Ingen omställning utan rättviseperspektiv!

Många verkar tro att klimatförändringarna går att avvärja med individuella insatser och ständigt ökad konsumtion.
Det är ett förenklat sätt att slippa ta ansvar eller skyffla allt ansvar på dem som inte har ekonomiska förutsättningar att “göra rätt”.
En ren miljö och att stoppa klimatförändringen kräver strukturella samhälleliga förändringar.
Det kräver ökade investeringar i förnyelsebar energi, hållbara bostäder och gröna transporter, det skall inte vara upp till plånboken om du kan vara delaktig i omställningsarbetet.
Det blir ingen klimatomställning utan ett rättviseperspektiv som förenar det gröna perspektivet med det röda. Klimatets största kamp är kampen för ökad jämlikhet. I ett rödgrönt samhälle är det inte de fattiga som betalar för de rikas utsläpp. I ett rödgrönt samhälle går en större andel av ekonomin till gemensamma investeringar för att rädda miljön och till offentlig välfärd istället för de rikas fickor och ökad privat konsumtion för dem som redan har mest.
När man förenar miljöpolitik med klassperspektiv  blir det enklare att minska utsläppen.

 

Jessy Eckerman lagtinget 120 (S)

Fickparker ger möjligheter!

I må̊nga av rutnätsstaden Mariehamns kvarter finns parkmark som för tillfället stå̊r outnyttjad.

Små intressanta och vackra grönområden som har ett enormt utvecklingspotential.

Mötesplatser, mark för stadsodlingar och plats för rekreation och lek.

Parkerna inne i kvarteren utgör delar av de gamla brandgatorna som med sin lummighet tryggade brandsäkerheten i trästaden.

Jag vill lyfta upp alla dessa små oaser och utveckla dem med olika teman som anknyter till stadens historia.

Vi har en vacker och välskött stad men vi kan bli ännu bättre!

JESSY ECKERMAN (S)

Mariehamn

En av de viktigaste valfrågorna

Sluta släta över verkligheten att många familjer har det knapert eller riktigt dåligt ställt  genom att tala om barnfattigdom.
Barnfattigdom är ett begrepp som gärna används av borgerliga partier för att släta över vad det egentligen handlar om –
klasskillnader.
Barn har inte ansvar för sin egen ekonomi och livssituation – det har föräldrarna och är föräldrarna inte kapabla av någon anledning så är det samhället som skall hjälpa och stöda föräldrarna.
Åland behöver ett aktivt och förebyggande vuxensocialt arbete där föräldrar som är långtisdarbetslösa, kämpar med psykisk ohälsa, har en NPF diagnos eller av andra orsaker inte kan tillgodose sina barns behov får hjälp och stöd.
Det här är en av de viktigaste frågorna. Barn skall ha samma möjligheter på Åland och det är vårt gemensamma ansvar.
Jessy Eckerman lagtingskandidat (S)